Digital strategi

En väl genomförd förstudie gör det enklare att lyckas med era webb- eller intranätprojekt. Ska ni införa nya system och verktyg behöver ni förstå hur verksamheten fungerar och vilka processer som krävs för att tekniken ska göra nytta. Förstudien visar också på effekterna och konsekvenserna av den tänkta förändringen, vilket gör den till ett bra beslutsunderlag. Vi på Soleil hjälper er gärna med en riktigt bra förstudie.

Vad en förstudie kan ge

Med en förstudie kan ni utreda hur ni ska gå till väga för att uppnå era mål och vad som krävs för att kunna fatta rätt beslut.

En förstudie ger:

• Förutsättningar för att få maximalt resultat av en investering
• Ett bra beslutsunderlag
• Insikter om vilka förberedelser som krävs
• Förståelse för användare och förändringsbehov
• Tydlighet i vilka effekter och konsekvenser ni kan få av en förändring
• Ett underlag för vilka konsekvenserna blir om ni inte inför en förändring

Hur går en förstudie till?

När vi gör förstudier brukar vi vanligtvis inkludera den välkända metoden Effektkartläggning. Vi gillar metoden eftersom den gör det tydligt på vilket sätt den nya lösningen ska bidra till goda effekter för er verksamhet.

Resultatet sammanställs i en visuell karta som kan användas under hela projektets gång för att underlätta prioriteringar och beslut.

Arbetsgång:

• Nulägesanalys
• Effektmålsarbete
• Insamling av behov
• Sammanställning av resultat
• Riskanalys
• Överlämning till nästa fas i projektet

Tydliggör syftet med satsningen

För att vara säker på att de funktioner man bygger ger önskad effekt är det en effektkartläggning man vill göra. Vid en effektkartläggning identifieras de effekter man vill uppnå, vilka målgrupper som finns och vilka behov de har. Allt prioriterat för att underlätta för kommande projekt.

Effektkartan hjälper er att prioritera

Utifrån svaren kring effekter, målgrupper och behov kommer man på ett träffsäkert sätt kunna ta fram en eller flera funktioner som löser målgruppernas behov och hur de bidrar till att man får den effekt man önskar. När effektkartan är klar får man en grafisk beskrivning som tydligt kopplar en funktion till effekt genom vem. I effektkartan tar man ofta med prioriteringar av målgrupper och ibland även prioritering av funktioner. Det ger en tydlig indikation på hur ett fortsatt förändringsarbete kan bedrivas och i vilken ordning arbetet borde göras. En effektkartläggning kan göras fristående eller som en del i en större förstudie.

Soleil stöttar små och stora organisationer i utvecklingsprojekt inom webb och intranät. Vi hjälper er gärna med effektkartläggning inför ert nästa utvecklingsprojekt.

Rätt information på rätt plats

All information och alla dokument som skapas kan klassificeras och ofta vässas när de tas fram. I andra änden kommer information förr eller senare tappa sin relevans och behöva gallras och hanteras. Med en genomarbetad kanalstrategi kan Soleil hjälpa er framåt i arbetet med helheten kring informationsproduktion, kommunikation, sortera kanaler och mottagare.

Bidrar till en bättre arbetsmiljö

Tempot i dagens verksamheter är högre än någonsin och mängden verktyg och plattformar ökar i samma höga tempo. Många arbetsplatser har fantastiska möjligheter att kommunicera och dela arbete, men många känner nog igen sig i att alla verkar hitta sin egna favoritsätt för kommunikation och hur man delar med sig av sitt arbete. Till slut får man information av samma art på genom massor med olika kanaler och kaos är ett faktum. Den IT-miljö som skulle vara till hjälp blir istället det som gör verksamheten ineffektiv och driver på stress.

5 goda skäl till att ni ska satsa på en kanalstrategi:

• Ökar effektiviteten i arbetet
• Minskar informationsstressen
• Sparar tid och pengar
• Snabbare on-boarding för nyanställda
• Lättare att vidareutveckla ett bra digitalt stöd för alla medarbetare

Vi hjälper er att effektivisera er digitala arbetsmiljö, skapa en helhetlösning kring informationshantering med en hållbar kanalstrategi. Kontakta oss för ett samtal kring hur det fungerar hos er idag, hur det skulle kunna fungera i framtiden och vägen dit.

Så här i kölvattnet av pandemin har behovet av att ta kontrollen över den digitala arbetsplatsen aldrig varit tydligare. Behovet av att slå om gamla arbetssätt till nya digitala skedde otroligt snabbt. Men åtgärder måste nu ske mer organiserat för att säkerställa en god arbetsmiljö både digitalt och fysiskt.

Vi hjälper er att kartlägga den digitala arbetsmiljön

Soleil erbjuder därför stöd till kommuner, regioner, myndigheter och företag som vill ha bättre digital arbetsmiljö. Att arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågor är en framgångsfaktor för att främja, förebygga och åtgärda risker i arbetsmiljön. Hur de digitala stöden påverkar er arbetsmiljö ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Vi ser på verksamheten ur tre grundläggande perspektiv:

• Anpassning till människan 
• Stöd för verksamheten 
• Fungerande teknik

När kartläggningen är klar ska alla fakta finnas för att göra det säkrare, enklare, roligare att vara på jobbet.

En digitala arbetsmiljökartläggning omfattar följande områden:

Teknisk infrastruktur: Utvärdering av den befintliga tekniska utrustningen och systemen som används på arbetsplatsen. Det kan inkludera datorer, programvaror, nätverk, servrar och säkerhetsåtgärder.

Användarupplevelse: Hur användarna interagerar med den digitala arbetsmiljön och hur enkelt det är att utföra arbetsuppgifterna. Det kan innefatta användbarhet, tillgänglighet, svarstid, användargränssnitt och användarvänlighet.

Säkerhet och integritet: Bedömning av säkerhets- och integritetsaspekterna av den digitala arbetsmiljön. Detta kan innefatta informationssäkerhet, datahantering, behörighetskontroller, kryptering, sekretesspolicyer och eventuella överträdelser av personuppgiftslagen (GDPR) eller andra relevanta bestämmelser.

Arbetssätt och processer: Utvärdera hur arbetsprocesser och arbetsflöden stöds av den digitala arbetsmiljön. Detta kan inkludera kommunikationsverktyg, samarbetsplattformar, projektledningsverktyg och digitala dokumenthanteringssystem.

Tillgänglighet: Undersöka om den digitala arbetsmiljön är tillgänglig för alla anställda oavsett funktionsförmåga. Det kan innefatta anpassningar för personer med funktionsnedsättning, tillgänglighetsfunktioner i programvaror eller webbplatser, och tillhandahållande av teknisk support.

Arbetsbelastning och stress: Bedöma hur den digitala arbetsmiljön påverkar arbetsbelastningen och stressnivån hos de anställda. Det kan innefatta frågor som obalans mellan arbete och privatliv, överbelastning av digitala kommunikationskanaler och teknikrelaterad stress.

Utbildning och kompetensutveckling: Utvärdera om det finns tillräckliga utbildnings- och kompetensutvecklingsmöjligheter för att hjälpa anställda att använda den digitala arbetsmiljön på ett effektivt och säkert sätt. Det kan inkludera träningsprogram, supportresurser och återkommande utvärderingar av behovet av kompetensutveckling.

Genom att genomföra en kartläggning av den digitala arbetsmiljön identifieras eventuella brister och utmaningar och man kan vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och främja en hälsosam och produktiv arbetsplats.

Vill ni kunna sätta checkbox att systematiskt arbetsmiljöarbete även digitalt är genomfört?